Konventionellt eller ekologiskt? För oss som inte är bönder verkar det gå en djup vallgrav mellan dessa båda läger där båda hävdar att deras metod är den mest miljövänliga och hållbara. Båda lägren kan visa upp data som stöder deras sak. Tyvärr mäter de ofta olika parametrar, vilket gör jämförelsen svår. När matfrågan är hetare än på länge blir denna fråga viktigare än någonsin att reda ut.
Bildkälla: Pixabay.com/Holger Langmaier
Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien stack in huvudet i getingboet och ordnade ett mycket intressant och balanserat seminarium den 26 januari. Det går att se hela seminariet på webben, men det här är mina intryck:
Professor John Reganold från Washington State University hade jämfört olika jordbrukssystem. Inte bara konventionellt och ekologiskt utan ett helt spektrum av system däremellan såsom Agroecology, Integrated farming (hybrid mellan konventionellt och ekologiskt), Mixed Crop-Livestock och No-till. De som vet vad dessa heter på svenska får gärna tipsa mig. Enligt Reganold hade ekologiskt flera fördelar såsom mindre bekämpningsmedelsrester i produkten, högre näringsvärde, mindre kväveläckage per hektar och bättre jordkvalitet. Avkastningen är dock sämre och det finns färre varianter av växter som är anpassat till ekologiskt jordbruk. Lönsamheten var därför också sämre än för konventionellt. Det som Reganold lyfte upp som brister i nästan alla jordbrukssystem var sociala faktorer. Där kanske det är sämre i USA där sjukvård och liknande är kopplade till anställningen på ett annat sätt än i Sverige.
Professor Stefan Jansson från Umeå universitet talade om modern växtförädling. Väldigt intressant. Stefan Jansson gjorde sig känd i media när han nyligen tillagade den första måltiden med broccoli som förädlats med den nya tekniken CRISPR/CAS9. Debatten om GMO är ännu hetsigare än den mellan ekologiskt och konventionellt, men enligt Jansson finns det idag gott om bevis för att GMO-grödor inte medför några miljörisker som är större än dem från traditionellt förädlade växter. EU har ännu inte beslutat om organismer förädlade med CRISPR ska räknas som GMO. Personligen tycker jag att man måste lyssna på vetenskapen på samma sätt som man gör i klimatfrågan; man kan inte välja att lyssna på vetenskapen bara när den följer ens egen ideologi. Däremot ska man förstås ställa kritiska frågor.
Professor Lars Andersson från SLU (ja, en professor till!) gjorde ett intressant inlägg där han tyckte vi skulle gå ifrån resonemanget om ekologiskt och konventionellt och istället tänka på hållbart jordbruk som förenar miljöskydd, produktion och lönsamhet. Det lät väldigt vettigt tycker jag. Specifika saker Andersson sa som jag fastnade för var att det konventionella i sin sämsta form har bidragit till antibiotikaresistens och även ökande pesticidresistens vilket kan ställa till stora problem framöver, men att branschen är medveten om det och har börjat jobba med det. Andersson lyfte även fram jordbruksmarkens viktiga betydelser som kolsänka.
Modell för hållbart jordbruk enligt Lars Andersson
Lantbrukaren Elisabeth Gauffin från kooperativet Sju Gårdar berättade om det arbete hon gör för att minska dieselanvändningen och efterlyste fler djurtyper som är framavlade för ekologisk produktion. Alltså liknande resonemang som Reganold hade om växter.
Den slutsats jag drar är att kampen mellan produktionsformerna börjar lägga sig och att man börjar öppna upp för att lära av varandra för att få ett hållbart och robust jordbruk, eller säg snarare matproduktion så får vi med fisken också. Ecoloop har i samarbete med KTH arbetat en hel del med hållbar livsmedelsförsörjning (ett exempel är projektet Närfisk) och här har en integrering av jordbruk, vattenbruk och samhällets närsaltsflöden framstått som ett allt mer intressant framtida alternativ. Sådan fiskodling har stor potential att bidra till hållbar matförsörjning. Om vi tittar tillbaka på jordbruket tycker jag spontant att Integrated Farming ser spännande ut som hybridform där skadeförebyggande åtgärder såsom Integrated Pest Management är viktiga delar. Som jag uppfattar det odlar lantbrukaren i stora delar ”ekologiskt”, men kan använda växtskyddsmedel och konstgödsel vid behov. Bilden kan zoomas ut ytterligare så att vi kan tala om matsystem (eng. food systems) där vi lyfter in även matindustri, försäljare, transporter och konsumenter.
/ Tobias Robinson, Ecoloop
Tobias Robinson har över 20 års erfarenhet från miljöarbete inom samhällsbyggnad. Han är geovetare och har arbetat med allt från förorenade områden och miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige till erosionsteknik i Lesotho. Tobias är sedan december 2016 anställd på Ecoloop där han arbetar med hållbar stadsutveckling och resurshantering
Ecoloopbloggen 