Stora Hamndagen som arrangerades av Sveriges Hamnar med temat ”Hur ska vi få mer gods över kaj?” lockade med namnkunniga talare som infrastrukturministern Anna Johansson och generaldirektörerna Lena Erixon, Trafikverket och Ann-Catrine Zetterdahl, Sjöfartsverket. Men trots att alla var överens om att mer sjöfart behövs erbjöd dagen ganska få konkreta åtgärder för att åstadkomma detta.
En positiv utveckling är att Trafikverket har ändrat sättet att räkna på samhällsnyttan för sjöfartsinvesteringar, vilket gynnar dem när man ska prioritera mellan olika åtgärder i infrastrukturplaneringen. Konkurrensen mellan investeringsprojekten är tuff, och talarna var överens om att en statlig hamnpolitik behövs. I nuläget är hamnarna en kommunal angelägenhet, och då blir det helt enkelt svårt att lyfta blicken och se helheten.
Foto: Maria Mustonen
Sjöfartsverkets regeringsuppdrag om potentialen för ökad kust-, när- och inlandssjöfart konstaterade att potentialen för en betydlig ökning av gods på köl för inhemska transporter är relativt liten. Där pekades dyra hamnavgifter ut som en kostnadsdrivande faktor, viktigare än Sjöfartsverkets farledsavgifter som ofta lyfts fram som en stor transportpolitisk orättvisa. Detta sagt, en ännu viktigare anledning till att sjötransporter inte används i en större utsträckning är att transportköparna inte ser behovet och att rederierna inte ser affärsmöjligheterna.
Anna Johansson resonerade, alldeles korrekt, att sjöfartens konkurrenssituation gentemot lastbilarna är osund. Detta beror delvis på att det finns ett antal åkerier som har dåliga arbetsvillkor och minimal regelefterlevnad som affärsmodell. Detta ger konkurrensfördelar både mot seriösa åkerier och mot andra transportslag. Regeringen ser detta som ett problem och har redan vidtagit åtgärder mot oseriösa åkeriföretag.
Hamnarna själva lyfte bland annat automation och eldrift som sätt att effektivisera hamnverksamheten och få ner utsläppen. Även kapacitetsökande investeringar för att kunna ta emot större fartyg togs upp. Flera hamnar på olika håll i landet håller på att bygga ut sina kajer och hanteringsytor. Göteborgs Hamn aviserade en konkret men än så länge teoretisk åtgärd för att underlätta för trafiken i Göta Älv och Vänern, en rabatt på 25 % för inlandsfartyg.
Föredraget med mest nyheter kom från Norska Hamnförbundet. I Norge har man en aktiv transportpolitik och det satsas aktivt på sjöfart med bland annat stöd till landström och rederier som vill etablera nya eller uppgradera gamla rutter. Man har också identifierat offentlig upphandling som ett viktigt verktyg för att flytta över gods till sjöfart.
Hur ska vi göra då för att få mer gods över kaj? En enkel slutsats är att fler konkreta åtgärder behövs från alla håll. Politiken skulle kunna skapa incitament, men i praktiken är man väldigt försiktig med att införa kraftfulla styrmedel. Transportköparnas inställning är minst lika viktig: efterfrågan skulle skapa utbud. Modiga beslut krävs från båda, hamnarnas roll i detta är som bäst en möjliggörare.
/ Maria Mustonen, Ecoloop
Maria Mustonen är sociolog och logistiker. Hon arbetar sedan 2015 på Ecoloop med forskning och
utveckling inom godstransportfrågor med särskilt fokus på miljöförbättringar på området.
Ecoloopbloggen 