Det uppstår ofta osäkerheter gällande miljöaspekter då det kommer till att beställa, anlägga och underhålla konstgräsplaner. För att svara på några av frågorna som ofta uppkommer arbetar Ecoloop och Simon Magnusson (Ecoloop/LTU) just nu med att mäta spridning av ämnen och mikroplaster från konstgräsplaner.
Bland annat utreds lokal omgivningspåverkan från två konstgräsplaner. Vatten som dränerats genom konstruktionerna samlas i en lysimeter och pumpas ned i provtagningskärl för att skickas på analys på laboratorium. ”Efter ett år av provtagningar kan vi se att föroreningar så som metaller och organiska ämnen inte överskrider riktvärdena för dagvattenutsläpp. Vi kommer att fortsätta dessa provtagningar i ytterligare ett år för att se hur det ser ut över en längre tid samt inkludera fler konstgräsplaner för mätningar”, säger Simon Magnusson. Här kan du läsa rapporten från det första året av provtagningar.
Installation av lysimetrar och provtagning från en konstgräsplan i Rågsved. Foto: Sandra Frosth
Simon handleder också ett examensarbete gällande mikroplaster från konstgräsplaner tillsammans med KTH. Detta kommer att vara färdigt till sommaren 2017. ”Kunskapen om och arbetet med mikroplaster från konstgräs ökar snabbt men det är kanske ännu viktigare att öka kunskapen om övriga flöden av mikroplast från olika källor som sprids i samhället. Till exempel vet vi nästan ingenting alls om storleken på spridningen av mikroplaster från allt plastavfall som produceras i vårt samhälle eller vilka åtgärder som är mest kostnadseffektiva för att minska spridningen”, säger Simon.
Bild från mikroskopering i det pågående examensarbetet om mikroplaster från konstgräsplaner.
På bilden ses högst upp en mikroplastpartikel tillsammans med vad som tros är rester från en insekt.
Mikroplastpartikeln är cirka 600 µm (mikrometer), det vill säga 0,6 millimeter. Foto: Fredrick Regnell
I juni 2017 anordnar Ecoloop en smedja som ska diskutera helhetsperspektivet på spridning av mikroplaster tillsammans med kommunernas miljö- och idrottsförvaltningar, experter och forskare. ”Vi måste öka vår kunskap om alla källor till utsläpp av mikroplaster, så att vi får svar på frågan vad som är stora respektive små flöden och var det är viktigast att sätta in åtgärder”, säger Simon.
Ecoloop och LTU har dessutom i uppdrag att ge stöd och utveckla strategier till kommuner vad gäller byggande och utformning av konstgräsplaner för att minimera miljöpåverkan. Främst är det granulatet i konstgräsplaner och spridning av mikroplaster som väcker frågor men klimatpåverkan och energiåtgång är också viktiga aspekter att se närmare på.
”Det skulle vara bra om det utvecklades ett beställarstöd, en sorts standard som gjorde det enklare för beställare att välja ett material som har kvalitetssäkrats. Just nu är det många beställare som har svårt att själva sätta sig in i kunskapsläget om bland annat miljöaspekter och hälsoaspekter”.
Avslutningsvis ser Simon att det också finns mycket att utveckla vad gäller dimensionering av den här typen konstruktioner och att de som är beställare av idrottsplatserna ofta är i behov av stöd och erfarenhetsutbyte. ”De kommuner som bygger många planer och har vanan att beställa har mycket att lära de kommuner som inte bygger nytt lika ofta. Men detta räcker inte, vissa frågor kring de här konstruktionerna är fortfarande outredda eller så är inte svaren kända.”
Komplettering september 2017: här kan du läsa exjobbet om mikroplaster från konstgräsplaner skrivet av Fredrick Regnell, KTH.
Vill du veta mer om konstgräsplaner och mikroplaster eller har en idé om hur vi ska minska miljöpåverkan från detta, kontakta då Simon Magnusson på simon.magnusson@ecoloop.se.
Ecoloopbloggen 