Jag får skamset erkänna: i somras flög jag. Långt. Riktigt långt.
Skam löser inga miljöproblem och klimatkompensation kan ju åtminstone inte göra saken värre, så det vill jag göra. Då måste man veta hur mycket CO2 som ska kompenseras. Det klarar jag inte av att beräkna själv.
Flygresor.se beräknar att sträckan Stockholm – Kapstaden drar 2-5 ton CO2 för tre personer beroende på vilket rutt planet tar. Ganska stort spann alltså. Transportstyrelsen länkar till FN:s flygorganisation ICAO som får det till 5,4 ton, vilket är hyfsat nära flygresor.se. Tricorona Climate Partner AB hoppar däremot till 18,4 ton. Det gör även tidningen ETC. Alltså mer än tre gånger så mycket som ICAO.
Som svar på varför siffrorna skiljer sig har jag fått information från Flygresor.se hur utsläppen är beräknade, och det går att leta sig fram till motsvarande för de andra också. Om jag lägger ner en hel del tid skulle jag nog också kunna förstå beräkningsmodellerna, argumenten för och emot de olika metoderna och därmed avgöra vilken som är bäst. Men det kommer jag inte att göra och jag kommer inte vara ensam om det. Det är närmast ett ämne för ett examensarbete eller kanske till och med en licentiatavhandling.
Bildkälla: Pixabay.com
Jag kompenserar gärna, men flygbranschen och kompensations-företagen måste landa i hur man ska räkna och kompensera och ta fram en standard som hela branschen står bakom. Annars kommer jag som resenär antingen: 1) välja det som är mest fördelaktigt för mig eller 2) bestämma mig för att misstro både beräkningar och kompensation och inte göra något alls.
Nästa gång ska jag berätta hur jag valde att kompensera och varför.
P.S. På Tricorona får man se till att inte skriva in ”Stockholm” i kalkylatorn eftersom man då får betala kompensation för en resa från orten Stockholm på Papua Nya Guinea.
/Tobias Robinson, Ecoloop
Tobias Robinson har över 20 års erfarenhet från miljöarbete inom samhällsbyggnad. Han är geovetare och har arbetat med allt från förorenade områden och miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige till erosionsteknik i Lesotho. Tobias är sedan december 2016 anställd på Ecoloop där han arbetar med hållbar stadsutveckling och resurshantering.
Ecoloopbloggen 