Ny vägledning för jordbruksmark i prövning och planering

Tobias Robinson

Jag har bloggat om skyddet av jordbruksmark i planeringen tidigare, det kan du läsa här. Produktiv jordbruksmark som bara producerar mat och inte har stora naturvärden värderas ofta lågt både i jämförelse med exploateringsintresset och jämfört med naturintresset. Det har varit något av en bortglömd resurs. Givetvis är det inte bara jag som uppmärksammat detta och de senaste åren har frågan lyfts på flera håll.

Bildkälla: Pixabay.com

Jordbruksverket har konstaterat att planhandläggare saknar verktyg för att kunna ställa intresset jordbruksmark mot andra intressen. Länsstyrelsen i Uppsala län har nu tagit fram en internetbaserad vägledning som verkar både gedigen och användbar. Hoppas den kan hjälpa inte bara de kommunala planerarna utan även kommunala politiker. I en intervjustudie som Ecoloop utförde åt Jordbruksverket för ett par år sedan framkom att politiker kan känna att staten lägger på dem många hänsyn men ger dåligt stöd i avvägningen. Och paradoxalt nog är jordbruket inte en kommunal fråga, medan markanvändning är det.

Ett problem för en planhandläggare är att många andra intressen har mer utarbetade värderingsskalor vilket gör värderingen av dem enklare. En gissning är att det kanske gör att dessa andra intressen därför blir bedömda på ett mer strukturerat sätt och att det blir enklare att kommunicera deras värde. Jordbruket har bara haft Åkermarksklassificeringen från 1971 som byggde på avkastningsvärden för vissa grödor året 1969. Ett enskilt år alltså. Och för ganska länge sen. Det finns inga planer på att göra om den, vilket jag tycker är väldigt synd eftersom livsmedelsförsörjning borde vara ett nationellt intresse väl i klass med det militära försvaret eller uppbyggnad av nya mob-förråd. Om inte annat borde vi i år ha lärt oss att just-in-time inte går att räkna med i alla lägen och att vår beredskap inte är god. Glädjande att länsstyrelsen i Jönköpings län har gett sig på att ta fram en bedömningsmatris .  Även i denna är det dock tydligt att naturvårdare varit tongivande när matrisen har tagits fram. Värden såsom pollinering och biologisk mångfald bedöms i fyrgradiga skalor medan livsmedelsförsörjning är mer digitalt; ja eller nej. Jag skulle vilja se en mer finstämd skala och jag skulle vilja ha den på ett nationellt plan. Men det är ändå en början.


Tobias Robinson har över 20 års erfarenhet från miljöarbete inom samhällsbyggnad. Han är geovetare och har arbetat med allt från förorenade områden och miljökonsekvensbeskrivningar i Sverige till erosionsteknik i Lesotho. Tobias är sedan december 2016 anställd på Ecoloop där han arbetar med hållbar stadsutveckling och resurshantering.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s